Kort svar: Svepning och kistläggning innebär att den avlidne tvättas, kläs i egna kläder eller vit svepdräkt och bäddas ned i kistan (kostar normalt ca 1 800–3 900 kr hos begravningsbyrån). Bisättning är transporten till och kylförvaringen i en bisättningslokal fram till begravningen eller kremeringen; själva lokalen för förvaring och visning av stoftet ingår kostnadsfritt i begravningsavgiften enligt Begravningslagen (1990:1144) 9 kap. 6 §. Anhöriga får alltid delta vid kistläggningen och boka en personlig visning vid öppen kista.

1. Från dödsfall till begravning – ordningsföljden steg för steg

Under dagarna efter ett dödsfall möter anhöriga flera äldre begrepp som svepning, kistläggning, bisättning och visning. Även om orden ibland blandas ihop i dagligt tal beskriver de fyra tydliga och välordnade steg i omhändertagandet av den avlidne före begravningsceremonin:

  1. Bårhus och dödsbevis (dag 1–3): Efter att en läkare konstaterat dödsfallet och utfärdat dödsbevis förvaras den avlidne i kylrum på sjukhusets bårhus eller hämtas från hemmet/äldreboendet till bårhus.
  2. Svepning och kistläggning (vanligen inom 2–7 dagar): Begravningsbyråns personal (ofta tillsammans med anhöriga om så önskas) tvättar, klär och bäddar ned den avlidne i den valda begravningskistan.
  3. Personlig visning (i samband med kistläggning eller i kapell): Anhöriga samlas i ett stilla visningsrum vid den öppna kistan för att ta ett personligt farväl innan kistlocket skruvas på.
  4. Bisättning (fram till ceremonin eller kremeringen): Den slutna och märkta kistan förs till begravningshuvudmannens bisättningslokal (kylrum vid kyrkogård, kapell eller krematorium), där den förvaras värdigt fram till begravningsdagen eller kremeringen (som enligt Begravningslagen 5 kap. 10 § ska ske inom 1 månad från dödsfallet).

2. Svepning och kistläggning – egna kläder eller svepdräkt?

Historiskt innebar svepning att kroppen lindades i linne- eller bomullslakan eller kläddes i en särskilt sydd vit svepskjorta. I dag används begreppen svepning och kistläggning synonymt för det omsorgsfulla iordningställandet av den avlidne när hon eller han läggs i kistan.

Enligt Begravningslagen (1990:1144) 5 kap. 1 § ska stoftet efter en avliden behandlas med pietet och värdighet. När kistläggningen utförs av en auktoriserad begravningsbyrå ingår normalt följande moment:

  • Hygieniskt iordningställande: Kroppen tvättas varsamt, eventuella medicinska slangar eller plåster avlägsnas, håret kammas, ansiktet rakas vid önskemål och händerna läggs till ro.
  • Bäddning av kistan: Kistan är invändigt klädd med madrass, lakansväv, kudde och täcke/överlakan i 100 % biologiskt nedbrytbar bomull eller linne.
  • Klädsel av den avlidne: Som anhörig väljer du fritt mellan två alternativ:
    • Den avlidnes egna kläder: Det vanligaste valet i Sverige i dag. Det kan vara en favorittröja, kostym, klänning, flanellskjorta eller mjuka vardagskläder som speglar personens personlighet. Att välja egna kläder kostar ingenting extra.
    • Traditionell svepdräkt (svepskjorta): En lång, vit, fotsid skjorta eller dräkt i mjuk bomull med strumpor. Svepdräkt ingår ofta i kistans grundinredning eller kostar cirka 300–600 kr.
  • Identitetskontroll: Innan kistlocket läggs på kontrolleras alltid identitetsbandet, och ett kistkort med den avlidnes namn och personnummer fästs på kistan enligt krematoriernas och kyrkogårdsförvaltningarnas säkerhetsrutiner.

Vad får man lägga ned i kistan – och vad är förbjudet?

Många familjer vill skicka med personliga hälsningar eller kära ägodelar i kistan. Eftersom över 86 % av alla avlidna i Sverige kremeras vid 850 °C (och övriga gravsätts i jord där allt ska brytas ned naturligt) finns tydliga regler från Sveriges Kyrkogårds- och Krematorieförbund (SKKF):

Tillåtet att lägga i kistan Förbjudet att lägga i kistan (måste tas bort före kremering)
Handskrivna brev, teckningar från barn/barnbarn, dikter och böcker i papper Batterier och elektronik: Mobiltelefoner, armbandsur med batteri, hörapparater (explosionsrisk i krematorieugnen)
Fotografier (utan metall- eller plastram) Glas och tryckbehållare: Glasflaskor, parfymflaskor, sprayburkar, tändare
Snittblommor, en enkel handbukett, löv, kottar eller träföremål Plast och syntet: Föremål i PVC-plast, gummistövlar, syntetfiltar eller stora plastleksaker (skadar rökgasreningen)
Gosedjur, favoritkudde eller pläd i naturmaterial (bomull, linne, ull) Pacemaker och insulinpump: Opereras alltid bort av sjukvården/patologen på bårhuset före kistläggning eftersom litiumbatterier exploderar vid 850 °C
Vad händer med vigselring och smycken i kistan? Om anhöriga vill att den avlidne ska behålla sin vigselring på fingret vid en visning kan ni antingen be begravningsbyrån ta av ringen och återlämna den till dödsboet precis innan kistlocket försluts, eller låta den följa med. Observera att ädelmetaller smälter under kremeringen och inte kan återfås i efterhand. Metallrester som separeras ur askan återvinns enligt lag via Allmänna arvsfonden.

3. Vad innebär bisättning och vad ingår i begravningsavgiften?

Ordet bisättning betyder ursprungligen ”att sätta åt sidan” i avvaktan på begravningen. I modern svensk begravningsverksamhet har bisättning två betydelser:

  1. Förvaringen i bisättningslokal: När den avlidne är kistlagd transporteras kistan till en bisättningslokal – en tempererad kylförvaringslokal (cirka +4 till +6 °C) som tillhandahålls av begravningshuvudmannen (Svenska kyrkans församling, eller kommunen i Stockholm och Tranås).
  2. Transporten till bisättningslokalen (bisättningstransport): Själva kisttransporten från bårhuset på sjukhuset (eller från vårdboendet/hemmet) till bisättningslokalen.

Vad är gratis via begravningsavgiften och vad betalar dödsboet?

Enligt Begravningslagen (1990:1144) 9 kap. 6 § ingår följande helt utan extra kostnad för alla som var folkbokförda i Sverige, eftersom det redan är betalt via den årliga begravningsavgiften på skattsedeln:

  • Lokal för förvaring och visning av stoftet (bisättningslokal): Dödsboet betalar 0 kr för själva kylförvaringen i huvudmannens bisättningslokal och för att använda huvudmannens visningsrum fram till begravningen.
  • Vidare transporter inom förvaltningsområdet: Från det ögonblick huvudmannen har tagit emot kistan i sin bisättningslokal ingår alla efterföljande interna transporter till ceremonilokal (kyrka/kapell), krematorium och gravplats i begravningsavgiften.

Det som dödsboet själv betalar till begravningsbyrån är själva hämtningen och första transporten från dödsplatsen (hemmet, äldreboendet eller sjukhusets bårhus) fram till bisättningslokalen, samt arbetet med kistläggning och svepning.

4. Personlig visning – att ta ett sista avsked vid öppen kista

För många efterlevande – särskilt när dödsfallet skett plötsligt eller om man inte hann vara på plats i dödsögonblicket – är en personlig visning ett mycket värdefullt stöd i sorgbearbetningen. Att i lugn och ro få se att den avlidne ligger vackert och fridfullt bäddad hjälper hjärnan att ta in vad som har hänt.

  • Var hålls visningen? Visningen sker oftast i ett särskilt, varmt inrett visningsrum på sjukhuset, i bisättningslokalen eller direkt i begravningskapellet.
  • Hur ser rummet ut? Kistan står öppen (antingen helt öppen eller med ett halvt kistlock/överlakan så att endast huvud, axlar och händer syns). Levande ljus är tända, och ni kan ta med egna blommor, fotografier eller spela en låt som den avlidne tyckte om.
  • Hur lång tid har man på sig? En visning varar vanligtvis i 30–60 minuter, helt i familjens egen takt. En representant från begravningsbyrån, en präst, diakon eller sjukhuskyrkans personal finns utanför eller med i rummet om ni önskar stöd.
  • När bör visningen ske? För att den avlidne ska vara så lik sig som möjligt rekommenderas att visningen hålls så snart som möjligt efter dödsfallet, helst inom 3 till 10 dagar.
  • Kan barn vara med på visning? Ja. Erfarenheter från både sjukhuskyrkan och barnpsykologer visar att barn som är väl förberedda på vad de kommer att få se (att kroppen är kall och stilla) ofta har lättare att bearbeta förlusten än om de lämnas utanför med sina egna fantasier.

5. Kostnader för svepning, kistläggning, bisättning och visning (2026)

När du granskar offerten från en begravningsbyrå är det klokt att se hur dessa poster är uppdelade. Nedan ser du normala prisintervall i Sverige år 2026 (se även vår huvudguide om begravningskostnad):

Tjänst / Moment Normalt prisintervall (2026) Kommentar & vem som bekostar
Kistläggning och svepning (inkl. tvättning & bäddning) 1 800–3 900 kr Debiteras av begravningsbyrån. Hos vissa byråer ingår kistläggning i kistpriset eller i grundarvodet.
Svepdräkt / svepskjorta i bomull 0–600 kr Ingår ofta i kistans inredning. Väljer ni den avlidnes egna kläder är kostnaden alltid 0 kr.
Bisättningstransport (från dödsplats/bårhus till bisättningslokal) 2 200–5 200 kr Bårbil med en eller två bärare inom tätort. Jourhämtning i hemmet kväll/helg kan kosta något mer.
Kylförvaring i bisättningslokal & lån av visningsrum 0 kr (via begravningsavgiften) Lagstadgad rättighet enligt Begravningslagen 9 kap. 6 § hos kyrkogårdsförvaltningen.
Begravningsbyråns medverkan vid personlig visning 0–1 900 kr Sker visningen direkt i samband med att anhöriga deltar vid kistläggningen tas ofta ingen extra avgift ut; separat bokad visning med personal debiteras ca 900–1 900 kr.

6. Religiösa och kulturella traditioner vid tvagning och svepning

Svenska sjukhusbårhus och kyrkogårdsförvaltningarnas bisättningslokaler är utformade för att respektera olika religiösa och kulturella sedvänjor vid tvagning och svepning:

  • Muslimsk tvagning (Ghusl) och svepning (Kafan): Inom islam utförs en rituell helkroppstvagning (ghusl) av personer av samma kön som den avlidne, följt av att kroppen sveps i vita, osydda bomullstyger (kafan). Många svenska bisättningslokaler har särskilda tvagningsrum med rinnande tempererat vatten och rostfria tvagningsbord för detta ändamål. Läs mer i vår guide om muslimsk begravning i Sverige.
  • Judisk tvagning (Tahara): Inom judisk tradition utför begravningssällskapet Chevra Kadisha den rituella reningen (tahara) och klär den avlidne i enkla vita linnekläder (tachrichim) innan kistläggning i en enkel träkista.
  • Katolsk och ortodox tradition: Inom katolsk och ortodox kristendom är öppen kista under visning (och i ortodox tradition ofta även under själva begravningsgudstjänsten) vanlig, där den avlidne kläs i högtidskläder och ofta får ett kors eller radband i händerna.

Vanliga frågor om bisättning, visning och svepning (FAQ)

Vad betyder bisättning och vad kostar det?

Bisättning innebär att kistan med den avlidne transporteras från bårhuset (eller dödsplatsen) till en kylförvaringslokal (bisättningslokal) i anslutning till kyrkan, kapellet eller krematoriet i väntan på begravningsceremonin eller kremeringen. Själva förvaringen i bisättningslokalen och lokal för visning ingår kostnadsfritt i den allmänna begravningsavgiften enligt Begravningslagen (1990:1144) 9 kap. 6 §.

Vad är skillnaden mellan svepning och kistläggning?

Svepning och kistläggning utförs samtidigt och innebär att den avlidne tvättas, kammas, kläs (antingen i en traditionell vit svepdräkt/svepskjorta eller i sina egna personliga kläder) och bäddas ned i begravningskistan på madrass, kudde och lakan. Hos en begravningsbyrå kostar kistläggning och svepning normalt cirka 1 800–3 900 kr.

Får anhöriga vara med vid svepningen och kistläggningen?

Ja, närstående är varmt välkomna att delta vid kistläggningen eller själva hjälpa till att klä den avlidne, kamma håret och lägga ned personliga minnessaker, brev, fotografier eller blommor i kistan. Meddela begravningsbyrån i förväg så bokar de tid i bårhusets eller bisättningslokalens iordningställanderum.

Hur går en personlig visning av den avlidne till?

En visning är en stilla, privat stund där anhöriga får ta ett sista personligt avsked vid den öppna kistan i ett särskilt visningsrum eller i begravningskapellet, ofta med tända ljus, blommor och stilla musik. Visningen hålls normalt inom några dagar till drygt en vecka efter dödsfallet i samband med kistläggningen eller bisättningen.

Vilka föremål får man inte lägga ned i kistan vid kistläggning?

Föremål i naturmaterial som papper, trä, bomull, ull, fotografier, brev, teckningar och snittblommor går alltid bra att lägga i kistan. Däremot får man av miljö- och säkerhetsskäl i krematorieugnen (850 °C) aldrig lägga ned batterier, mobiltelefoner, elektronik, glasflaskor, sprayburkar eller föremål av PVC-plast och tungmetaller.

Källor och lagrum