Bouppteckning — allt du behöver veta

Vad är en bouppteckning?

En bouppteckning är en juridisk förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder på dödsdagen. Den fungerar som ett "bokslut" och visar vilka som är dödsbodelägare (arvingar).

Vem ansvarar?

Dödsbodelägarna (arvingarna) ansvarar gemensamt för att bouppteckningen blir gjord. Den person som har bäst insyn i den avlidnes ekonomi kallas ofta bouppgivare.

Vad innehåller den?

Tillgångar

• Bankkonton och kontanter
• Fastigheter och bostadsrätter
• Fordon
• Aktier, fonder, pensioner
• Försäkringar
• Värdesaker (smycken, konst)

Skulder

• Bolån och andra lån
• Kreditkortsskulder
• Obetalda räkningar
• Begravningskostnader (har förtur!)

Steg för steg

1. Samla information: Kontoutdrag, lånebesked, fastighetsvärdering
2. Beställ dödsfallsintyg med släktutredning från Skatteverket
3. Kalla till förrättning: Alla dödsbodelägare ska kallas
4. Förrättningen: Genomgång av tillgångar och skulder. Två förrättningspersoner krävs.
5. Skriv under: Bouppgivare och förrättningspersoner signerar
6. Registrera: Skicka till Skatteverket inom 1 månad

Kostnad

Dödsboanmälan — alternativet

Om den avlidne saknade tillgångar (eller om tillgångarna bara räcker till begravningen) kan en dödsboanmälan göras istället. Den görs av kommunens socialnämnd och ersätter bouppteckningen.

Arvskifte

Efter att bouppteckningen registrerats hos Skatteverket kan arvskiftet genomföras. Då fördelas tillgångarna mellan arvingarna.

• Gift: Bodelning görs först — hälften av gemensam egendom tillfaller efterlevande maken
• Barn: Delar lika på arvet (efter bodelning)
• Testamente: Kan ändra fördelningen, men bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott (halva arvslotten)